We all have dreams, thoes ones who doesn't have..
i can just say that i feel sorry for you.

det är som att springa ett maraton, att raca igenom en skog, att hoppa över skyskrapor,
som att falla ifrån ett träd och landa på asfalten.
jag vet inte vad jag ska göra när allt börjar att gå fel.
när det svartnar runt omkring mig.
vill inte falla ned på glovet, marken eller ifrån trädes högsta topp.
men faller det gör jag ändå, för ofta för att jag skulle ta vajre fall på allvar.
men efter att dom pratade med mig blir vajre fall som jag inte kan minnas klart en obehaglig klump i magen.
vad är det för fel på mig? varför jag?

som regnet faller ifrån öppen himmel, som vattnet leder till stranden så som broarna går under bergen.